Hardell L et al EMF, microwaves, etc.

For an updated list, go here

1. Mobile phones, cordless phones and the risk for brain tumours. Hardell L, Carlberg M. Int J Oncol. 2009 Jul;35(1):5-17.PMID: 19513546 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles

2. Exposure to an 890-MHz mobile phone-like signal and serum levels of S100B and transthyretin in volunteers. Söderqvist F, Carlberg M, Hansson Mild K, Hardell L. Toxicol Lett. 2009 Aug 25;189(1):63-6. Epub 2009 May 7.PMID: 19427372 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles

3. Epidemiological evidence for an association between use of wireless phones and tumor diseases. Hardell L, Carlberg M, Hansson Mild K. Pathophysiology. 2009 Aug;16(2-3):113-22. Epub 2009 Mar 5.PMID: 19268551 [PubMed – in process]Related articles

4. Increased concentrations of certain persistent organic pollutants in subjects with self-reported electromagnetic hypersensitivity–a pilot study. Hardell L, Carlberg M, Söderqvist F, Hardell K, Björnfoth H, van Bavel B, Lindström G. Electromagn Biol Med. 2008;27(2):197-203.PMID: 18568937 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles

5. Biological effects from electromagnetic field exposure and public exposure standards. Hardell L, Sage C. Biomed Pharmacother. 2008 Feb;62(2):104-9. Epub 2007 Dec 31. Review.PMID: 18242044 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles

6. Ownership and use of wireless telephones: a population-based study of Swedish children aged 7-14 years. Söderqvist F, Hardell L, Carlberg M, Hansson Mild K. BMC Public Health. 2007 Jun 11;7:105.PMID: 17561999 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articlesFree article

7. Use of cellular and cordless telephones and risk of testicular cancer. Hardell L, Carlberg M, Ohlson CG, Westberg H, Eriksson M, Hansson Mild K. Int J Androl. 2007 Apr;30(2):115-22. Epub 2006 Dec 20.PMID: 17209885 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles

8. Tumour risk associated with use of cellular telephones or cordless desktop telephones. Hardell L, Mild KH, Carlberg M, Söderqvist F. World J Surg Oncol. 2006 Oct 11;4:74.PMID: 17034627 [PubMed]Related articlesFree article

9. Cellular and cordless telephone use and the association with brain tumors in different age groups. Hardell L, Mild KH, Carlberg M, Hallquist A. Arch Environ Health. 2004 Mar;59(3):132-7.PMID: 16121902 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles

10. Use of cellular or cordless telephones and the risk for non-Hodgkin’s lymphoma. Hardell L, Eriksson M, Carlberg M, Sundström C, Mild KH. Int Arch Occup Environ Health. 2005 Sep;78(8):625-32. Epub 2005 Oct 12.PMID: 16001209 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles

11. Use of cellular telephones and brain tumour risk in urban and rural areas. Hardell L, Carlberg M, Hansson Mild K. Occup Environ Med. 2005 Jun;62(6):390-4.PMID: 15901886 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articlesFree article

12. Mobile telephones and cancer–a review of epidemiological evidence. Kundi M, Mild K, Hardell L, Mattsson MO. J Toxicol Environ Health B Crit Rev. 2004 Sep-Oct;7(5):351-84. Review.PMID: 15371240 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles

13. No association between the use of cellular or cordless telephones and salivary gland tumours. Hardell L, Hallquist A, Hansson Mild K, Carlberg M, Gertzén H, Schildt EB, Dahlqvist A. Occup Environ Med. 2004 Aug;61(8):675-9.PMID: 15258273 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articlesFree article

14. Further aspects on cellular and cordless telephones and brain tumours. Hardell L, Mild KH, Carlberg M. Int J Oncol. 2003 Feb;22(2):399-407.PMID: 12527940 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles

15. [Magnetic fields in incubators as risk factors in artificial insemination?] Mild KH, Mattsson MO, Hardell L. Lakartidningen. 2002 Aug 22;99(34):3328. Swedish. No abstract available. PMID: 12362856 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles

16. Cellular and cordless telephones and the risk for brain tumours. Hardell L, Hallquist A, Mild KH, Carlberg M, Påhlson A, Lilja A. Eur J Cancer Prev. 2002 Aug;11(4):377-86.PMID: 12195165 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles

17. Ionizing radiation, cellular telephones and the risk for brain tumours. Hardell L, Mild KH, Påhlson A, Hallquist A. Eur J Cancer Prev. 2001 Dec;10(6):523-9.PMID: 11916351 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles

18. Re: Cellular telephones and cancer–a nationwide cohort study in Denmark. Hardell L, Mild KH. J Natl Cancer Inst. 2001 Jun 20;93(12):952-3. No abstract available. PMID: 11416122 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articlesFree article

19. Shrinkage of desmoid tumor with interferon alfa treatment: a case report. Hardell L, Breivald M, Hennerdal S, Fernberg JO, Strander H. Cytokines Cell Mol Ther. 2000 Sep;6(3):155-6.PMID: 11140885 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles

20. Case-control study on radiology work, medical x-ray investigations, and use of cellular telephones as risk factors for brain tumors. Hardell L, Nasman A, Pahlson A, Hallquist A. MedGenMed. 2000 May 4;2(2):E2.PMID: 11104448 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articlesFree article

Utanförskap utan lina!

Nästan 14 000 underskrifter har redan lämnats in till regeringen, men de ansvariga vill inte agera – vi fortsätter namninsamlingen: ”Stoppa nedläggningen av det fasta telenätet”

TeliaSonera vill avveckla det fasta telenätet. Demonteringen har redan börjat på några ställen i landet. Under våren 2010 berörs omkring 540 hushåll och de närmaste 5 åren kommer 50 000 hushåll i 200 kommuner att bli av med ledningen.

Alla i landet ska ha rätt att ha telefon. Men enligt Post- och Telestyrelsen (PTS) är lagen ”teknikneutral”, det vill säga att man inte har rätt att begära en viss. Med andra ord kan PTS i dagsläget inte hindra TeliaSonera att riva ledningarna.

För elöverkänsliga, som i många fall tvingats flytta ut på landsbygden för att de inte tål strålningen ifrån mobiltelefonin, är det helt omöjligt att använda annat än fast telefon via ledning. Om denna ledning rivs står många med funktionsnedsättning helt utan telefon – det gäller även barn och anhöriga i samma hushåll.

Jämlikt FN:s ”Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning” som Sverige antagit, ska elöverkänsliga bland annat ha samma rätt som andra till informations- och kommunikationsteknik. Att frånta oss det fasta telenätet, den enda för vår grupp fungerande telefonin, är alltså ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

Enligt regeringens bredbandsstrategi ska alla grupper i samhället ges möjlighet att använda den nya tekniken, en funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder för bredbandsanvändning.

För elöverkänsliga är trådlös uppkoppling inget alternativ – rivs ledningarna försvinner möjligheten att använda Internet för både elöverkänsliga och deras familjer.

Enligt socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 så är 3,2 % av den vuxna befolkningen elöverkänsliga (ca 300 000 räknat på samtliga) och 0,4 % är svårt drabbade – det är ca 36 000 människor.

– Regeringen måsta anpassa sin strategi till verkligheten och våra mänskliga rättigheter – utan telefonlinan ökar vårt utanförskap, säger Birgitta Knape, medieansvarig i Elöverkänsligas Riksförbund.

Vi kräver att alla tillförsäkras rätten att få telefon via kabel även i framtiden och att ledningsnätet återuppbyggs där det redan rivits.

Styrelsen Elöverkänsligas Riksförbund

Birgitta Knape, medieansvarig,
Tfn: 0454-32 51 10

Inger Svedmyr, ansvarig för telefonifrågor
Tfn: 0175-204 53

E-post: media @ feb.nu Hemsida: www.feb.se

 

UPPROP: Stoppa rivningen av vårt fasta telenät – nu över 22 000 röster!

Elöverkänsligas Riksförbunds namninsamling om att stoppa rivningen av det fasta telenätet fortsätter i en andra fas. Vi lämnade in listor med nästan 14 000 påskrifter till regeringskansliet i maj, men opinionstrycket behöver öka.
Hjälp oss att sätta stopp för denna oansvariga förstörelse av infrastruktur genom att samla in fler nya namn!

Fortsätt läsa UPPROP: Stoppa rivningen av vårt fasta telenät – nu över 22 000 röster!

Domstol i Frankrike: Mobilbasstation utsätter närboende för hälsorisker

Den franska mobiloperatören Orange får inte sätta upp en mobilbasstation på ett tak 15 meter från närmsta lägenhet. Det fastslår en civil domstol i Paris.
Domslutet blev ännu ett i raden i Frankrike det senaste året som fastslår att strålningen utsätter närboende för hälsorisker.
Läs artikeln i Miljömagasinet

Gillberg: Basstationer för mobiltelefoni

Publicerings-
datum		 Titel (Författare Björn Gillberg www.miljocentrum.se)
25 apr 2003 Hur man överklagar ett bygglov för en 3G-mast till länsstyrelsen (pdf)
25 apr 2003 Exempel på yttrande till byggnadsnämnd (pdf)
20 apr 2003 3G-referenser angående mikrovågors skadliga påverkan (pdf)
08 feb 2003 Skadestånd kan utkrävas för 3G-master (pdf)
25 jan 2003 3G-master är miljöfarlig verksamhet (pdf)
09 dec 2002 Allmänt om 3G (pdf)
09 dec 2002 Juridiska fakta om 3G (pdf)

E-fält från antenn -1

Elöverkänsligas Riksförbund   www.feb.se     

Hur man beräknar den elektriska fältstyrkan E (i Volt per meter) på olika avstånd ifrån en sändarantenn ( i det sk ”fjärrfältet”).

Indata:

Pt = 10 W, exempel på sändareffekt in på antennen, uttryckt i Watt

Gt = 10, exempel på antennförstärkning, anges i ggr eller ofta i ”dBi” (förstärkning rel. isotropisk antenn)

d = 300 m, exempel på avstånd till antennen i meter.

Formeln nedan avser fältstyrkan i V/m i antennens ”huvudstrålriktning”, i höjd med antennen.

matematisk formel för det elektriska fältet från en antenn

 

 

detta uttrycks ofta i dBµV/m:

som formeln ovan men i decibel mikrovolt per m 

 

 

Sambandet visas för avstånden:
d = 10,20…1000 m

Fältstyrkan på andra avstånd kan beräknas genom att extrapolera; på dubbla avståndet är E hälften, osv.

diagram över elektrisk fältstyrka på olika avstånd från antenn

Nedan, samma som diagrammet ovan, men med fältstyrkan i dBµV/m

diagram som ovan men i dB mikrovolt per m

 

Copyright © Elöverkänsligas Riksförbund www.feb.se 2003. Kopiering medges för privat bruk om sidorna återges i sin helhet.

LG 2009-1 Var det bättre förr och blir det bättre snart?

Ibland lönar det sig att städa. Sedan länge bortglömda ting dyker upp och visar sig vara av stort intresse. Det fick Rigmor GranlundLind erfara när hon vid en vindsröjning hittade fyra ljudband från en konferens anordnad av Ny Teknik 1989 som hon själv deltagit i men helt glömt bort. Hon lyssnade på banden och upptäckte att de vittnade om en helt annan syn på elöverkänslighet än den som företräds av dagens så kallade experter, Lena Hillert och Lars Mjönes. Men tecken tyder på att tidvattnet åter är på väg att vända.

Den 12 oktober 2008 intervjuades Lena Hillert från Karolinska sjukhusets avdelning för arbets- och miljömedicin och Lars Mjönes från SSM Strålsäkerhetsmyndigheten, i programmet Hälsolarm i P1. De förklarade samstämmigt att otaliga provokationsstudier visat att elöverkänslighet inte existerar, och därför ska man inte heller elsanera för dem som kallar sig elöverkänsliga.

Så låter det i dag. Annorlunda lät det 1989 och några år framåt. Till exempel beskrev företaget Ellemtel (i dag Ericsson Utvecklings AB) 1993 i sin bok Överkänslighet i arbetsmiljön att de haft 49 elöverkänsliga ingenjörer som alla kunnat återgå till arbetet efter en mycket omfattande elsanering. Och 1995 blev elöverkänslighet genom ett regeringsbeslut ett erkänt funktionshinder och vårt förbund därmed medlem i HSO, Handikappförbundens samarbetsorgan, med statsbidrag för sin verksamhet.

Men lanseringen av GSM-systemet 1997 innebar en vändpunkt. Nu blev de elöverkänsliga ett hinder för den enorma ekonomiska potential som försäljningen av trådlösa kommunikationssystem och mobiltelefoner innebar och vår existens måste till varje pris förnekas.

(mer kommer – detta är bara början på artikeln !)